Kielivalinta

Valitse kieli: suomeksi på svenska in english
 

Haku

 
Tarkennettu haku   Yhteystietohaku

på svenska | in English

 Tekstin koko: a a a a 

Sisältö

« Takaisin edelliselle sivulle

19.6.2012

"Kulturhuvudstadsåret i Åbo var en obestridlig framgång"

För kulturhuvudstadsårets program användes drygt 36 miljoner euro

Emma Salokoski Logomossa

Ovan: Emma Salokoski på Flame Jazz-konserten i Logomo (bild: Kari Vainio)

Taitelija naapurina

Ovan: Konstnär som granne (bild: Suvi Aarnio)

Turku365

Ovan: Åbo365 och Paradmattan på Kakolabacken (bild: Tuukka Kaila)

Mill Jazz

Ovan: Mill Jazz (bild: Arto Takala)

12Karamazovia

Ovan: 12Karamazov (bild: Ville Hyvönen)

Av kulturhuvudstadsårets budget på 55,5 miljoner euro gick sammanlagt 65 procent till kulturprogrammet inklusive den stödjande verksamheten. Andelen är lite större än i kulturhuvudstäderna i genomsnitt. Siffrorna framgår av den slutrapport för det Europeiska kulturhuvudstadsåret som offentliggjordes den 18 juni.

Totalsumman som investerades i kulturinnehållet framgår av den slutrapport för kulturhuvudstadsåret som sammanställts av Stiftelsen Åbo 2011. Slutrapporten innehåller alla ekonomiska nyckeltal när det gäller förberedelserna, genomförandet och efterarbetet av året 2011 samt  publik- och artistmängder.

Det stödbelopp som Stiftelsen Åbo 2011 betalade till programproduktionerna uppgick till ca 12 miljoner euro och deras egenfinansiering var ca 17 miljoner euro. Programfinansieringen innefattade också årets huvudarena Logomo, stödtjänsten för projektproduktion samt forskningsprogrammet. I totalsumman på 36 miljoner euro ingår också en prognos över den fortsatta finansieringen för åren 2012-2013.

- Året 2011 var en av alla tiders största investeringar i den finländska kulturen. Det har alltid varit klokt att investera i kulturen, och efter det framgångsrika året i Åbo ser vi att det fortfarande är mycket klokt att göra så, även i ekonomiskt svåra tider, sade styrelseordförande för Stiftelsen Åbo 2011 Christoffer Taxell.

En tredjedel av kulturhuvudstadsårets verksamhet för åren 2008-2012 finansierades av Åbo stad, en tredjedel av staten och resten av företagssamarbeten, regionen, samarbetsstäderna och samarbetspartners samt biljett- och försäljningsintäkter.

I genomsnitt finansierade Stiftelsen Åbo 2011 ett projekt med  71 600 euro, vilket var ca 41 procent av projektets totala kostnader. Programmet innehöll sammanlagt 167 projekt som arrangerade sammanlagt 8 200 evenemang. Över 60 procent av evenemangen var gratis.

Största delen av programmet bestod av stadsevenemang, utställningar och föreställningar. Cirkus och dockteater var starkt representerade i programmet. Det totala besökarantalet under kulturhuvudstadsåret var ca 2,2 miljoner varav 245 000 besökte årets huvudarena Logomo.  

Kulturhuvudstadsåret i Åbo har varit framgångsrikt med många mått mätt

85 procent av de finländare som deltog i kulturhuvudstadsårets evenemang är nöjda med årets utbud. Dessutom har samhörigheten ökat avsevärt i staden.

Engagemanget och samhörigheten har varit starka redan i ansökningsfasen och i och med öppen projektansökan blev den allt starkare. Stadsdelsveckorna är ett utmärkt exempel på ett gräsrotsprojekt som genomförts med frivilliga krafter.

Om aktiviteten år 20111 vittnar också de ekonomiska siffrorna och året gav en regionalekonomisk avkastning på drygt 260 miljoner euro och även de fortsatta åtgärderna är starka. 

Den positiva stämningen syntes också i medierna: Åbo uppnådde en aldrig tidigare skådad mediesynlighet på 57,5 miljoner euro.

- Jag tror och hoppas att den entusiasm som det framgångsrika kulturhuvudstadsprogrammet väckte hos åbobor ska bära långt in i framtiden. Hela kulturfältet och Åbo stad har här en strålande chans, sade Christoffer Taxell.

En utomstående utvärdering om kulturhuvudstadsåret som beställts av Europeiska kommissionen har ännu inte färdigställts men enligt preliminära uppgifter kommer den att vara positiv. 

Generaldirektör vid Europeiska kommissionens huvudavdelning för kultur Jan Truszczynski har redan preliminärt hunnit beteckna Åbo som en av de mest framgångsrika kulturhuvudstäderna vid sidan av Graz (2003), Lille (2004) och Liverpool (2008).

Åbo har fungerat som förebild när man har tagit med stödtjänster för produktioner och samarbetsmöjligheter mellan vetenskap och konst samt temat "Kultur gör gott"  i det europeiska kulturhuvudstadsprogrammet. 

- Åbo lyckades eftersom kulturen i staden fanns över allt och för alla. Såväl stora som små evenemang ute på gator och torg, i Logomo eller t.ex. vid vårdinrättningar har avtecknats i tusentals människors minnen och ger dem fortfarande glädje och kraft, beskriver verkställande direktör för Stiftelsen Åbo 2011 Cay Sevón.

Sevón: Åbo har fortsatt framgång bara om fortsättningen är lika stark

Kulturhuvudstadsåret har inneburit kulturella, sociala och ekonomiska fördelar för Åbo. Tack vare året har stadens image förändrats såväl bland stadsbor som andra finländare och bland medier och hos Europeiska kommissionen.

- Åbos höga profil som en intressant, europeisk kulturstad kommer att bevaras om alla aktörer arbetar starkt för fortsättningen. Åbo kommer att omnämnas i tal och vid tillställningar som behandlar kulturen i Europeiska unionen bara om det finns täckning för talen i Åbo. Kultur måste fortfarande stödas i Åbo och den måste ses som en viktig sak både inom den offentliga och inom den privata sektorn, fortsätter Sevón.

- Kulturhuvudstadsåret i Åbo har varit en obestridlig framgång. Tiden får utvisa om Åbo ska bli ett stjärnfall eller en fixstjärna?, påminde Sevón.

EU:s utvärderingsrapport om hur kulturhuvudstadsåret lyckades i Åbo och Tallinn publiceras i höst och mot slutet av året utkommer en uppföljningsrapport på kort sikt som sammanställts av Åbo universitet.

- Framgången beror framför allt på människor och deras entusiasm samt det stöd de fått. Om 5 - 10 år vet vi om Åbo har lyckats, summerade Taxell.

52 produktioner fortsätter arvet efter kulturhuvudstadsåret

Stiftelsen Åbo 2011 har finansierat 52 projekt som fortsätter arvet efter kulturhuvudstadsåret. De produktioner som fått fortsättning bygger på Åbo 2011-fortsättningsrapporten som utarbetats under ledning av överdirektör vid statens konstmuseum Risto Ruohonen och på de mest positiva erfarenheterna.under kulturhuvudstadsåret.

I genomsnitt deltog åboborna sju gånger i årets evenemang, de som bor i Egentliga Finland deltog  5 gånger och de övriga finländarna 3 gånger. 

- Stadsborna deltog mycket flitigt i kulturhuvudstadsåret. Vi var överraskade över den samhörighet som kulturhuvudstadsåret sist och slutligen skapade i hela landskapet. Under året blev åboborna riktiga kulturhuvudstadsbor, berättade forsknings- och utvecklingschef för Stiftelsen Åbo 2011 Jukka Saukkolin som sammanställt rapporten.

Den 70-sidiga rapporten om kulturhuvudstadsåret som publicerades i Åbo den 18 juni sammanfattar den nästan tio år långa kulturhuvudstadsprocessen allt från förberedelserna till de åtgärder som fått fortsättning.

Läs mer om ämnet


suomenkielinen versio | svensk version | english version

Sivua viimeksi päivitetty 19.6.2012 12:57 ja sivu on julkaistu 19.6.2012 12:52

   

Lisätoiminnot

Verkkopalvelun opaste | Sivukartta | Palaute ja asiointi | Tulosta sivu | Media | Tekstiversio

© 2013 Turun kaupunki | PL 355, 20101 TURKU
Käyntios. Yliopistonkatu 27a | vaihde (02) 330 000 | turun.kaupunki@turku.fi